traningslagret

Vilket dygn!
Gott Nytt År och god Fortsättning!

En underbar fest, med trevliga vänner och god mat och dricka.
Bra med Champange och rödvin, vilket ger bra med huvudvärk, bakis och ger mig kemiskdagenefterångest

Rockgrabben och Gympakillen fixade grymmaste Musikquizen!

Allt föll på plats så bra man kan tänka sig och alla från tio till fyrtiosju samlades i vardagsrummet och vi trängde ihop oss och hade mysigt!

 

 

På tal om ångest så var jag upp och hälsade på hos min mamma på hospice, sista anhalten för cancersjuka. 

Hon är tunn, utmärglad. Livet rinner ur henne och det gör mig ont att se henne så.

Mamma har varit full med energi hela livet, en stark kvinna med vilja.

 

Att se henne så gör mig verkligen ont och ledsen, hon såg långt mer sämre ut idag än igår.

Jag och pappa lämnade henne efter någon timme för att hon skulle få chansen att vila lite, hon sov mesta tiden och ville bara höra våra röster omkring sig.

 

Någon timme senare ringde de från Hospice för att säga att vi nog skulle samla oss för att säga förväl till henne.

Vi var där alla, barn, barnbarn med flera. Tog förväl, jag vet att de sista timmarna är här nu. Jag hoppas för hennes skull att hon slipper lida.

Det är jobbigt att ta förväl, även om man har tid på sig att tänka så är det svårt.

Rockgrabben och Gympakillen fick chansen att säga adjö innan det är försent. Vad de fick för ord med sig på vägen kanske de berättar för mig en dag!

 

Förväl Mamma, Blixten väntar på dig på andra sidan och visar dig vägen!